om lite till av den där helgen.
Helgen del 3: nationaldagen
- vaknar och inser att jag är två timmar från mitt hus.
- Får skjuts till metron men väl där, och två sekunder efter skjutsbilen hade åkt upptäcker jag, till min någotsånär fasa: plånboken är borta.
- (i plånboken fanns id-kort, studentkort, gymkort, ett frimärke, ca 300 sek i kontanter och mitt bankkort)
- Får. Inte. Tag. På. F.
- Men får konstigt nog inte panik. Känner att den måste ju finnas någonstans i Santiago.
- Åker hem och hämtar nya pengar (fick en biljett av en snubbe).
- Helt tomt på gatorna, seriöst inte en kotte ute.
- Går lite dyster och tänker på att det förmodligen i detta nu sitter en glad liten rackare och klickar hem alla säsonger av desperet housewifes från någon suspekt internetsida, med MITT bankkort. Och har jävligt ont i foten.
- Kan seriöst inte gå en meter till med fotfan.
- Drar ut SPIKEN som satt under skon. Livet känns lite lättare.
- Bjuden hem till Dino och hans familj på nationaldagsfirande. Det firades med existensiell filosofi, ett glas rött och språkskola för barnen.
- Innan jag gick fick jag en lapp med, citat ” you your hair is of blond color. It is nice my cousin says”, slutcitat. To die for.
- Gick vidare till en Founda, som enklast kan beskrivas som en inhängnad fotbollsplan som du betalar 5 kr för att komma in på och där det finns karuseller, en scen med chilensk musik, mat I mängder och ett litet discotält. Fest.
