om att vara c. i Santiago.

Idag blev det pannkakor istället, för att fira att jag lyckades ta mig till polisen när det faktiskt var öppet.

Idag har jag fortfarande inte hittat Topshop. Tror inte att det finns här. Men jag hittade en vän.

Idag när jag åkte tunnelbana såg jag solen gå ner bakom bergen. Jag undrarde om det var dag fortfarande på andra sidan de där bergen. Så kom jag på att på andra sidan är det förmodligen hav. Vilket fick mig att tänka på att solen lyser på väldigt mycket hav när vi har natt. Till ingen nytta.

Men så kom jag att tänka på fiskarna, de kanske har nytta av solen.

Vilket fick mig att fundera över hur djupt ner i havet solen når. Vilket fick mig att fundera över hur djupt havet är. Vilket fick mig att fundera över om det finns hajar där.

Men så försökte jag tänka på något annat, så jag tänkte istället på hur många fiskar det finns. Vilket fick mig att inse att det är bra många fler fiskar än människor. Vilket gav mig ett nytt perspektiv på min existens. Jag kände mig plötsligt omringad av fiskar. Vilket fick mig att snegla lite oroligt på människorna på den knökfulla vagnen eftersom jag fick en obehaglig känsla av att de egentligen var fiskar. Men det var de inte. Och sen var vi framme och då tänkte jag inte mer på det.