om en slev som gick av.
I did it. Jag gjorde det omöjligt. Jag gick på vatten. Jag uppfan botemedlet mot cancer (OCH svinis). Jag ... äsch. Jag hittade TOPSHOP.
Så nu är jag lycklig. Jag har också ätit på både subway och mcdonalds och känner mig därför precis som hemma och behöver aldrig mer åka tillbaka till Sverige. Trots att somliga tycker att det kanske är dags nu, jag har ju faktiskt fjantat runt här i nästan en månad och inte lärt mig någonting. Man kan fråga sig, om det nu är så angeläget för somliga, varför somliga inte kommenterar lite mer i den här bloggen så att jag känner mig älskad och allt det där och bara vill åka hem. Somliga måste bättra sig.*
Idag har jag alltså hittat topshop och därför inte ägnat mig åt det jag hade planerat att göra, nämligen diktera den måntaliga (going to be) Fashion Report Santiago 2009. Och så småningom 2010. Å andra sidan kan man säga att jag ägnat mig åt research... Men Prinsessan, den kommer. Promise.
Annat jag har lärt mig den här helgen är att A-teens storhetstid är över men att den förmodligen var som störst här. Att colo colo-huliganer är loco loco. Att att dansa snyggt här inte är synonymt med att hoppa rakt upp och ner, i ring, viftandes med köksredskap (det är oklart om det om det någonstans klassas som snyggt att dansa hoppandes rakt upp och ner, i ring, viftandes med köksredskap. Det torde endast vara i ytterst sällsynta och exlusiva sällskap, gud förbjude att det sprids).
Att dansa snyggt här är en process som till största del går ut på att, med ryckiga rörelser i sidleds, separera höftpartiet från övriga kroppen. Smärtsamt. Men vackert.
*Somilga kanske syftar på en speciell person, kanske inte. Man vet inte.
Så nu är jag lycklig. Jag har också ätit på både subway och mcdonalds och känner mig därför precis som hemma och behöver aldrig mer åka tillbaka till Sverige. Trots att somliga tycker att det kanske är dags nu, jag har ju faktiskt fjantat runt här i nästan en månad och inte lärt mig någonting. Man kan fråga sig, om det nu är så angeläget för somliga, varför somliga inte kommenterar lite mer i den här bloggen så att jag känner mig älskad och allt det där och bara vill åka hem. Somliga måste bättra sig.*
Idag har jag alltså hittat topshop och därför inte ägnat mig åt det jag hade planerat att göra, nämligen diktera den måntaliga (going to be) Fashion Report Santiago 2009. Och så småningom 2010. Å andra sidan kan man säga att jag ägnat mig åt research... Men Prinsessan, den kommer. Promise.
Annat jag har lärt mig den här helgen är att A-teens storhetstid är över men att den förmodligen var som störst här. Att colo colo-huliganer är loco loco. Att att dansa snyggt här inte är synonymt med att hoppa rakt upp och ner, i ring, viftandes med köksredskap (det är oklart om det om det någonstans klassas som snyggt att dansa hoppandes rakt upp och ner, i ring, viftandes med köksredskap. Det torde endast vara i ytterst sällsynta och exlusiva sällskap, gud förbjude att det sprids).
Att dansa snyggt här är en process som till största del går ut på att, med ryckiga rörelser i sidleds, separera höftpartiet från övriga kroppen. Smärtsamt. Men vackert.
*Somilga kanske syftar på en speciell person, kanske inte. Man vet inte.
Kommentarer
Postat av: ida
min pappa har typ fått svinkoppor. hm.
Postat av: Anonym
jag känner mig absolut, verkligen inte träffad. nej nej.
Postat av: reb
kan du för övrigt logga in på skype nu då så vi kan prata som riktigt människor?
Trackback
